Skrajenie prawicowe spojrzenie na prawa zwierząt ze Szwecji. Klas Lund to przywódca szwedzkiej partii Svenska Motståndsrörelsen (Szwedzki Ruch Oporu). Jest to skrajnie prawicowa partia ze Szwecji. Zdjęcie Klasa Lunda oraz artykuł pochodzi ze strony www.nordfront.se . Link: http://www.nordfront.se/nationalsocialism-och-djurratt.smr Tłumaczenie artykułu Klasa Lunda na temat praw zwierząt z języka szwedzkiego. Narodowy Socjalizm i prawa zwierząt.
Na pewno można powiedzieć, że nazistowskie Niemcy były krajem gdzie prawa zwierząt i ochrony środowiska po raz pierwszy zaczęły surowo obowiązywać w polityce i prawie. Dla porównania można dodać, że wiele państw na świecie, prawie 80 lat od tego czasu, nie ma żadnych przepisów, które chronią zwierzęta przed nadużyciami i na dobrą sprawę tylko w Europie Północnej prawa zwierząt obowiązują na relatywnie szeroką skalę.
Narodowy socjalizm wywodzi się z organicznej wizji świata, w przeciwieństwie do dominującego światopoglądu gdzie człowiek jest w centrum (antropocentryzm)- który w dużej mierze dziedziczony jest z judaizmu i chrześcijaństwa.
To antropocentryny światopogląd prezentuje spojrzenie na zwierzęta, które tylko służą ludziom. Wg tego poglądu zwierzęta nie mają duszy i mają tylko służyć ludziom (Kościół, papież Pius IX, Kartezjusz i inni). Narodowy socjalizm był i jest przeciwny temu podejściu. Według narodowego socjalizmu człowiek jest zwierzęciem- nawet jeśli nadrzędnym- jest częścią naturalnego porządku i musi być zgodny z prawami natury. Człowiek nie jest tym samym automatycznie bardziej wartościowy niż inne zwierzęta.
Narodowosocjalistyczne Niemcy były rewolucyjne, kiedy wprowadzono tam prawa zwierząt chroniące ich dobrostan i zakazujące bolesnych doświadczeń na nich oraz bolesnego uboju, wprowadzono także inne odpowiednie prawa chroniące zwierzęta. Podstawową ideą nie było, że zwierzęta były chronione, ponieważ my ludzie będziemy z nich korzystać, ale że były chronione dla ich samych.
Dla "anty-nazistów" widok człowieka jako częsci natury stał się niebezpieczny, gdyż prowadzi do dewaluacji człowieka w naturalnym porządku, a więc, wg. krytyków pośrednio toruje drogę np. do rzekomego ludobójstwa Żydów. Jest to z pewnością powracający argument wśród tych, którzy krytykują politykę narodowych socjalistów wobec zwierząt.
Dla chrześcijan i dla niechrześcijan, którzy odziedziczyli ten żydowsko-chrześcijański antropocentryczny pogląd, życie ludzkie jest "święte" i bardziej wartościowo niż życie zwierząt. Jednak nie ma oczywiście żadnej obiektywnej podstawy do tego twierdzenia. [...]
My Szwedzi, powinniśmy być dumni, że nasz wielki uczony Karol Linneusz stał się jednym z pierwszych ludzi, którzy ośmielili się przeciwstawić panującemu dogmatowi, kiedy stwierdził, że człowiek należy do naczelnych i jest zwierzęciem. Pomimo krytyki kościoła chrześcijańskiego, twierdził, że zwierzęta mogą być również uważane za mające duszę i powinny być dobrze traktowane.
My, ludzie (przynajmniej do czasu rozwinięcia współczesnych praktyk rolniczych), podobnie jak inne gatunki zwierząt, jesteśmy zmuszeni zabić, żeby żyć. Jednak jesteśmy zmuszeni do zabijania w walce o przetrwanie i nie znaczy, że mamy prawo do zadawania niepotrzebnego cierpienia innym istotom. Wręcz przeciwnie, jesteśmy zobowiązani do leczenia i pomagania żywym istotom i traktowania ich w sposób przywoity.
Przez przyzwoity należy rozumieć, że traktujemy żywe istoty jak najlepiej jak pozwalają na to zaistniałe okoliczności. Tak długo jak jesteśmy zjadaczami mięsa, do czego jesteśmy naturalnie przystosowani, tak długo musimy zabijać inne zwierzęta do tego celu. Jednak utrzywanie zwierząt w niegodnych warunkach czy powodujące ich cierpienie sposoby maksymalizacji zysków są całkowicie naganne. Utrzymywanie zwierząt w zamknięciu w celu produkcji towarów luksusowych (futer) jest także absolutnie nie do przyjęcia.
W krajach skandynawskich kwestie praw zwierząt spotkały się z relatywnie (do innych części świata) dość dużym powodzeniem. Jednak w wielu innych częściach świata nie ma absolutnie żadnych prawnych czy moralnych praw ochrony zwierząt. Czytając artykuły o traktowaniu zwierząt w częściach Azji czułem się chory przez kilka dni i nie mogłem doczytać ich do końca.
[...]
Badania na zwierzętach z udziałem jakiejkolwiek formy ich cierpienia powinny być oczywiście całkowicie zabronione. Nie możemy usprawiedliwiać bolesnych doświadczeń na zwierzętach w celu zapewnienia ludziom leków, a tym bardziej powinno to być zakazane w przypadku innych produktów! Będziemy po prosu musieli spóbować rozwiązać te problemy z badaniami na inne sposoby, bez patrzenia na to ile pieniędzy będzie to kosztować.
Okrucieństwo wobec zwierząt jest obecnie obłożone zbyt niską karą. W państwie narodowo-socjalistycznym okrucieństwo wobec zwierząt było uważane za bardzo poważne przestępstwo. Według mojej osobistej opinii, ludzie odpowiedzialni za przestępstwa wobec zwierząt powinni być, w poważnych przypadkach, pozbawiani życia.
[...] Narodowo-socjalistyczne państwo musi dążyć do dobrego rolnictwa. Państwo musi mieć dobrze rozwinięty system kontroli hodowli i uboju zamiast centralnych rzeźni, pownniśmy starać się o rozwój lokalnej produkcji i konsumpcji i starać się ubijać zwierzęta w dospodarstwie i nie transportować ich w tym celu z dala od środowiska w którym żyły i czują się bezpiecznie. Ogólnie rzecz biorąc powinniśmy walczyć z uprzemysłowieniem rolnictwa i hodowli zwierząt, które obejmuje także ścisły zakaz GMO, nawozów sztucznych i pestycydów chemicznych.
Orygnialny tekst artykułu Klasa Lunda:
Vi får ofta frågor via e-post. En fråga som återkommit då och då är hur vi som nationalsocialister ser på djurrätt. Klas Lund svarar.
Man kan nog lugnt påstå att det nationalsocialistiska Tyskland var det land där djurrätt och miljöfrågor först fick ett ordentligt genomslag i politiken och i lagstiftningen. Som jämförelse kan man konstatera att många stater i världen fortfarande, nästan 80 år senare, inte har några som helst lagar som skyddar djur mot övergrepp och att det fortfarande endast är i norra Europa som djurrättslagstiftning har kommit en bra bit på vägen.
Nationalsocialismen utvecklade redan tidigt en organisk syn på världen, till skillnad från den förhärskande människocentrerade (antropocentriska) och geocentriska världsåskådningen som vi till stora delar ärvt från judendomen och kristendomen.
Med denna antropocentriska världsbild följde synen på djuren som skapade endast att tjäna människorna. Djuren saknade ”själ” och var bara ett slags maskiner (kyrkan, påven Pius IX, Descartes m.fl.). Nationalsocialismen opponerade sig givetvis mot detta antropocentriska synsätt. Enligt nationalsocialismen är människan också ett djur – om än högre stående – och därmed en del av den naturliga ordningen och måste följa naturens lagar. Människan var därmed heller inte automatiskt mer värd än de övriga djuren. Det nationalsocialistiska Tyskland var banbrytande när man där införde djurskyddslagar som skyddade djuren mot att utsättas för plågsamma experiment, som skyddade dem från smärtsam slakt. Man införde även ordentliga viltvårdslagar. Den grundläggande idén bakom var inte att djuren skulle skyddas för att vi människor skulle tjäna på det, utan att djuren skulle skyddas för sin egen skull.
För många ”antinazister” var denna syn på människan som en del av naturen farlig eftersom en uppvärdering av djuren nödvändigtvis ledde till en nedvärdering av människan i naturens ordning och därmed enligt dessa kritiker indirekt röjde väg för det påstådda folkmordet på judarna. Detta är i alla fall ett återkommande argument bland dem som kritiserar den nationalsocialistiska djurrättspolitiken. Ett besläktat argument används ibland mot ”miljöfanatiker” eftersom man utifrån konstaterandet att människoarten har överbefolkat jorden och därmed förstör jordens ekosystem, nödvändigtvis (hos rationella individer) även måste komma till slutsatsen att människorna är alldeles för många och att vårt antal måste reduceras på ett eller annat sätt för att livet på jorden ska räddas.
För de kristna, och för de ickekristna i västvärlden som ärvt det antropocentriska synsättet, är det mänskliga livet ansett som ”heligt”, som varandes mer värt än andra djur. Men vi förstår givetvis att någon objektiv grund för detta inte existerar utan endast bottnar i vårt subjektiva perspektiv som människor. Vi kräver helt enkelt speciella existentiella rättigheter för vår egen art grundat på en uppfattning om ”utvaldhet”.
Vi svenskar ska vara stolta över att vår store vetenskapsman Carl von Linné var en av de första som vågade gå emot de förhärskande dogmerna när han påstod att människan tillhörde primaterna och därför också var ett djur. Trots kritiken från dåtidens kristna auktoriteter hävdade han att djuren också kunde anses ha en själ och att de borde behandlas väl.
Vi är födda in i denna värld och det var inte vi som bestämde dess grundläggande lagar. Vi människor (åtminstone fram till utvecklingen av våra moderna jordbruksmetoder), precis som andra djurarter, är tvungna att döda för att leva. Men att vi är tvungna att döda i kampen för överlevnad innebär inte att vi har rätt att åsamka andra varelser onödigt lidande. Tvärtom, vi är som högstående människor, förpliktade att behandla levande varelser anständigt.
Med anständigt menar jag att vi behandlar andra levande varelser så gott det går efter de förhållanden som gäller. Så länge vi är köttätare kommer vi vara tvungna att döda andra djur för detta syfte. Men att hålla djur på ett ovärdigt eller plågsamt sätt för att maximera profit är fullständigt förkastligt. Att hålla djur i fångenskap för att framställa lyxprodukter anser jag också vara helt oacceptabelt. Jag tänker då exempelvis på de minkfarmer som fortfarande är tillåtna i vårt land.
I de nordiska länderna har djurrättsfrågorna rönt en del framgång. Men i andra delar av världen finns inget som helst rättsligt eller moraliskt skydd för djuren. Det är mycket svårt för oss att ens förstå hur illa djur kan behandlas i andra kulturer och många människor vill nog inte ens låtsas om vad som försiggår och sätter på sina skygglappar. Jag läste nyligen en artikel som handlade om hur någon djurrättsgrupp i Kina lyckats dokumentera hur tvättbjörnar skinnflås levande för deras pälsars skull. Dagen innan råkade jag på en artikel om en björnhona, också i Kina, som först hade dödat sin egen unge och sedan sig själv för att undkomma livet i fångenskap där man regelbundet tömde hennes och hennes unges gallblåsa för att tillverka någon slags medicin. Jag ville inte läsa artikeln tills dess slut. Dessa två nyheter gjorde mig illamående i flera dagar. Och detta från en kärnvapenbeväpnad kommunistdiktatur som kapitalet nu hävdar ska rädda vår ekonomi… Hur lågt har vi inte sjunkit?
Djurförsök som innebär någon form av lidande för djur bör naturligtvis vara fullständigt förbjudet. Jag anser inte att vi kan rättfärdiga plågsamma försök på djur för att kunna förse människor med läkemedel. Än mindre för andra produkter! Vi får helt enkelt försöka lösa denna forskning på annat sätt, oavsett om det kostar oss mer pengar. Djurplågeri har idag alldeles för lågt straffvärde. I en nationalsocialistisk stat hade djurplågeri betraktats som ett mycket allvarligt brott. Det är min personliga åsikt att människor som gör sig skyldiga till grova fall av djurplågeri har förverkat sin rätt att existera.
Slutligen är jag av den bestämda uppfattningen att ett nationalsocialistiskt samhälle måste arbeta hårt och målmedvetet för en återflyttning av många människor till landsbygden. Vi måste förhindra den nuvarande utvecklingen mot allt större lantbruk. Den nationalsocialistiska staten måste sträva efter småskaligt lantbruk och en större självhushållning. Staten måste ha ett mycket välutvecklat system för kontroller av djurhållning och slakterier och istället för stora centrala slakterier bör vi försöka utveckla lokal produktion och konsumtion och sträva efter att djuren i framtiden slaktas på gårdarna och inte transporteras iväg från den miljö där de levt och känner sig trygga. Överhuvudtaget bör vi bekämpa industrialiseringen av lantbruket och djurhållningen, vilket även inbegriper strikta förbud mot GMO, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Kto w tym tekście jest według ciebie skrajną prawica. Chrześcijanie, którzy wyznają zasadę, że zwierzęta mają służyć ludziom, czy narodowi socjaliści próbujący zrównać prawa zwierząt do ludzkich.
Klas Lund to przywódca szwedzkiej partii Svenska Motståndsrörelsen (Szwedzki Ruch Oporu). Jest to skrajnie prawicowa partia ze Szwecji.
Zdjęcie Klasa Lunda oraz artykuł pochodzi ze strony www.nordfront.se .
Link: http://www.nordfront.se/nationalsocialism-och-djurratt.smr
Tłumaczenie artykułu Klasa Lunda na temat praw zwierząt z języka szwedzkiego.
Narodowy Socjalizm i prawa zwierząt.
Na pewno można powiedzieć, że nazistowskie Niemcy były krajem gdzie prawa zwierząt i ochrony środowiska po raz pierwszy zaczęły surowo obowiązywać w polityce i prawie. Dla porównania można dodać, że wiele państw na świecie, prawie 80 lat od tego czasu, nie ma żadnych przepisów, które chronią zwierzęta przed nadużyciami i na dobrą sprawę tylko w Europie Północnej prawa zwierząt obowiązują na relatywnie szeroką skalę.
Narodowy socjalizm wywodzi się z organicznej wizji świata, w przeciwieństwie do dominującego światopoglądu gdzie człowiek jest w centrum (antropocentryzm)- który w dużej mierze dziedziczony jest z judaizmu i chrześcijaństwa.
To antropocentryny światopogląd prezentuje spojrzenie na zwierzęta, które tylko służą ludziom. Wg tego poglądu zwierzęta nie mają duszy i mają tylko służyć ludziom (Kościół, papież Pius IX, Kartezjusz i inni). Narodowy socjalizm był i jest przeciwny temu podejściu.
Według narodowego socjalizmu człowiek jest zwierzęciem- nawet jeśli nadrzędnym- jest częścią naturalnego porządku i musi być zgodny z prawami natury. Człowiek nie jest tym samym automatycznie bardziej wartościowy niż inne zwierzęta.
Narodowosocjalistyczne Niemcy były rewolucyjne, kiedy wprowadzono tam prawa zwierząt chroniące ich dobrostan i zakazujące bolesnych doświadczeń na nich oraz bolesnego uboju, wprowadzono także inne odpowiednie prawa chroniące zwierzęta.
Podstawową ideą nie było, że zwierzęta były chronione, ponieważ my ludzie będziemy z nich korzystać, ale że były chronione dla ich samych.
Dla "anty-nazistów" widok człowieka jako częsci natury stał się niebezpieczny, gdyż prowadzi do dewaluacji człowieka w naturalnym porządku, a więc, wg. krytyków pośrednio toruje drogę np. do rzekomego ludobójstwa Żydów.
Jest to z pewnością powracający argument wśród tych, którzy krytykują politykę narodowych socjalistów wobec zwierząt.
Dla chrześcijan i dla niechrześcijan, którzy odziedziczyli ten żydowsko-chrześcijański antropocentryczny pogląd, życie ludzkie jest "święte" i bardziej wartościowo niż życie zwierząt. Jednak nie ma oczywiście żadnej obiektywnej podstawy do tego twierdzenia. [...]
My Szwedzi, powinniśmy być dumni, że nasz wielki uczony Karol Linneusz stał się jednym z pierwszych ludzi, którzy ośmielili się przeciwstawić panującemu dogmatowi, kiedy stwierdził, że człowiek należy do naczelnych i jest zwierzęciem. Pomimo krytyki kościoła chrześcijańskiego, twierdził, że zwierzęta mogą być również uważane za mające duszę i powinny być dobrze traktowane.
My, ludzie (przynajmniej do czasu rozwinięcia współczesnych praktyk rolniczych), podobnie jak inne gatunki zwierząt, jesteśmy zmuszeni zabić, żeby żyć. Jednak jesteśmy zmuszeni do zabijania w walce o przetrwanie i nie znaczy, że mamy prawo do zadawania niepotrzebnego cierpienia innym istotom. Wręcz przeciwnie, jesteśmy zobowiązani do leczenia i pomagania żywym istotom i traktowania ich w sposób przywoity.
Przez przyzwoity należy rozumieć, że traktujemy żywe istoty jak najlepiej jak pozwalają na to zaistniałe okoliczności. Tak długo jak jesteśmy zjadaczami mięsa, do czego jesteśmy naturalnie przystosowani, tak długo musimy zabijać inne zwierzęta do tego celu. Jednak utrzywanie zwierząt w niegodnych warunkach czy powodujące ich cierpienie sposoby maksymalizacji zysków są całkowicie naganne.
Utrzymywanie zwierząt w zamknięciu w celu produkcji towarów luksusowych (futer) jest także absolutnie nie do przyjęcia.
W krajach skandynawskich kwestie praw zwierząt spotkały się z relatywnie (do innych części świata) dość dużym powodzeniem. Jednak w wielu innych częściach świata nie ma absolutnie żadnych prawnych czy moralnych praw ochrony zwierząt. Czytając artykuły o traktowaniu zwierząt w częściach Azji czułem się chory przez kilka dni i nie mogłem doczytać ich do końca.
[...]
Badania na zwierzętach z udziałem jakiejkolwiek formy ich cierpienia powinny być oczywiście całkowicie zabronione. Nie możemy usprawiedliwiać bolesnych doświadczeń na zwierzętach w celu zapewnienia ludziom leków, a tym bardziej powinno to być zakazane w przypadku innych produktów!
Będziemy po prosu musieli spóbować rozwiązać te problemy z badaniami na inne sposoby, bez patrzenia na to ile pieniędzy będzie to kosztować.
Okrucieństwo wobec zwierząt jest obecnie obłożone zbyt niską karą. W państwie narodowo-socjalistycznym okrucieństwo wobec zwierząt było uważane za bardzo poważne przestępstwo.
Według mojej osobistej opinii, ludzie odpowiedzialni za przestępstwa wobec zwierząt powinni być, w poważnych przypadkach, pozbawiani życia.
[...]
Narodowo-socjalistyczne państwo musi dążyć do dobrego rolnictwa. Państwo musi mieć dobrze rozwinięty system kontroli hodowli i uboju zamiast centralnych rzeźni, pownniśmy starać się o rozwój lokalnej produkcji i konsumpcji i starać się ubijać zwierzęta w dospodarstwie i nie transportować ich w tym celu z dala od środowiska w którym żyły i czują się bezpiecznie.
Ogólnie rzecz biorąc powinniśmy walczyć z uprzemysłowieniem rolnictwa i hodowli zwierząt, które obejmuje także ścisły zakaz GMO, nawozów sztucznych i pestycydów chemicznych.
Orygnialny tekst artykułu Klasa Lunda:
Vi får ofta frågor via e-post. En fråga som återkommit då och då är hur vi som nationalsocialister ser på djurrätt. Klas Lund svarar.
Man kan nog lugnt påstå att det nationalsocialistiska Tyskland var det land där djurrätt och miljöfrågor först fick ett ordentligt genomslag i politiken och i lagstiftningen. Som jämförelse kan man konstatera att många stater i världen fortfarande, nästan 80 år senare, inte har några som helst lagar som skyddar djur mot övergrepp och att det fortfarande endast är i norra Europa som djurrättslagstiftning har kommit en bra bit på vägen.
Nationalsocialismen utvecklade redan tidigt en organisk syn på världen, till skillnad från den förhärskande människocentrerade (antropocentriska) och geocentriska världsåskådningen som vi till stora delar ärvt från judendomen och kristendomen.
Med denna antropocentriska världsbild följde synen på djuren som skapade endast att tjäna människorna. Djuren saknade ”själ” och var bara ett slags maskiner (kyrkan, påven Pius IX, Descartes m.fl.). Nationalsocialismen opponerade sig givetvis mot detta antropocentriska synsätt. Enligt nationalsocialismen är människan också ett djur – om än högre stående – och därmed en del av den naturliga ordningen och måste följa naturens lagar. Människan var därmed heller inte automatiskt mer värd än de övriga djuren. Det nationalsocialistiska Tyskland var banbrytande när man där införde djurskyddslagar som skyddade djuren mot att utsättas för plågsamma experiment, som skyddade dem från smärtsam slakt. Man införde även ordentliga viltvårdslagar. Den grundläggande idén bakom var inte att djuren skulle skyddas för att vi människor skulle tjäna på det, utan att djuren skulle skyddas för sin egen skull.
För många ”antinazister” var denna syn på människan som en del av naturen farlig eftersom en uppvärdering av djuren nödvändigtvis ledde till en nedvärdering av människan i naturens ordning och därmed enligt dessa kritiker indirekt röjde väg för det påstådda folkmordet på judarna. Detta är i alla fall ett återkommande argument bland dem som kritiserar den nationalsocialistiska djurrättspolitiken. Ett besläktat argument används ibland mot ”miljöfanatiker” eftersom man utifrån konstaterandet att människoarten har överbefolkat jorden och därmed förstör jordens ekosystem, nödvändigtvis (hos rationella individer) även måste komma till slutsatsen att människorna är alldeles för många och att vårt antal måste reduceras på ett eller annat sätt för att livet på jorden ska räddas.
För de kristna, och för de ickekristna i västvärlden som ärvt det antropocentriska synsättet, är det mänskliga livet ansett som ”heligt”, som varandes mer värt än andra djur. Men vi förstår givetvis att någon objektiv grund för detta inte existerar utan endast bottnar i vårt subjektiva perspektiv som människor. Vi kräver helt enkelt speciella existentiella rättigheter för vår egen art grundat på en uppfattning om ”utvaldhet”.
Vi svenskar ska vara stolta över att vår store vetenskapsman Carl von Linné var en av de första som vågade gå emot de förhärskande dogmerna när han påstod att människan tillhörde primaterna och därför också var ett djur. Trots kritiken från dåtidens kristna auktoriteter hävdade han att djuren också kunde anses ha en själ och att de borde behandlas väl.
Vi är födda in i denna värld och det var inte vi som bestämde dess grundläggande lagar. Vi människor (åtminstone fram till utvecklingen av våra moderna jordbruksmetoder), precis som andra djurarter, är tvungna att döda för att leva. Men att vi är tvungna att döda i kampen för överlevnad innebär inte att vi har rätt att åsamka andra varelser onödigt lidande. Tvärtom, vi är som högstående människor, förpliktade att behandla levande varelser anständigt.
Med anständigt menar jag att vi behandlar andra levande varelser så gott det går efter de förhållanden som gäller. Så länge vi är köttätare kommer vi vara tvungna att döda andra djur för detta syfte. Men att hålla djur på ett ovärdigt eller plågsamt sätt för att maximera profit är fullständigt förkastligt. Att hålla djur i fångenskap för att framställa lyxprodukter anser jag också vara helt oacceptabelt. Jag tänker då exempelvis på de minkfarmer som fortfarande är tillåtna i vårt land.
I de nordiska länderna har djurrättsfrågorna rönt en del framgång. Men i andra delar av världen finns inget som helst rättsligt eller moraliskt skydd för djuren. Det är mycket svårt för oss att ens förstå hur illa djur kan behandlas i andra kulturer och många människor vill nog inte ens låtsas om vad som försiggår och sätter på sina skygglappar. Jag läste nyligen en artikel som handlade om hur någon djurrättsgrupp i Kina lyckats dokumentera hur tvättbjörnar skinnflås levande för deras pälsars skull. Dagen innan råkade jag på en artikel om en björnhona, också i Kina, som först hade dödat sin egen unge och sedan sig själv för att undkomma livet i fångenskap där man regelbundet tömde hennes och hennes unges gallblåsa för att tillverka någon slags medicin. Jag ville inte läsa artikeln tills dess slut. Dessa två nyheter gjorde mig illamående i flera dagar. Och detta från en kärnvapenbeväpnad kommunistdiktatur som kapitalet nu hävdar ska rädda vår ekonomi… Hur lågt har vi inte sjunkit?
Djurförsök som innebär någon form av lidande för djur bör naturligtvis vara fullständigt förbjudet. Jag anser inte att vi kan rättfärdiga plågsamma försök på djur för att kunna förse människor med läkemedel. Än mindre för andra produkter! Vi får helt enkelt försöka lösa denna forskning på annat sätt, oavsett om det kostar oss mer pengar. Djurplågeri har idag alldeles för lågt straffvärde. I en nationalsocialistisk stat hade djurplågeri betraktats som ett mycket allvarligt brott. Det är min personliga åsikt att människor som gör sig skyldiga till grova fall av djurplågeri har förverkat sin rätt att existera.
Slutligen är jag av den bestämda uppfattningen att ett nationalsocialistiskt samhälle måste arbeta hårt och målmedvetet för en återflyttning av många människor till landsbygden. Vi måste förhindra den nuvarande utvecklingen mot allt större lantbruk. Den nationalsocialistiska staten måste sträva efter småskaligt lantbruk och en större självhushållning. Staten måste ha ett mycket välutvecklat system för kontroller av djurhållning och slakterier och istället för stora centrala slakterier bör vi försöka utveckla lokal produktion och konsumtion och sträva efter att djuren i framtiden slaktas på gårdarna och inte transporteras iväg från den miljö där de levt och känner sig trygga. Överhuvudtaget bör vi bekämpa industrialiseringen av lantbruket och djurhållningen, vilket även inbegriper strikta förbud mot GMO, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
#szwecja #polityka #zwierzeta #oswiadczenie #ciekawostki #prawica #prawackalogika #nacjonalizm #europa #zwierzaczki #prawo #skandynawia #niemcy #historia #nauka #ekologia #swiat #filozofia #leki #farmacja #militaria #norwegia #szwedzki #norweski #jezyki
Kto w tym tekście jest według ciebie skrajną prawica. Chrześcijanie, którzy wyznają zasadę, że zwierzęta mają służyć ludziom, czy narodowi socjaliści próbujący zrównać prawa zwierząt do ludzkich.